Snella du.
Jag förstår inte vad det é med dej.
Eller egentligen
Jag förstår inte va det é på dej.
Jag ser ett modefenomen födas i medelålderskretsar.
Det är Cowboyhatten som börjat bäras. Och inte bara
av männen, tyvärr. Kvinnor brukar vara duktiga på att
sätta punkt för mäns galenskapiga påhitt, men nu
när även fina damer på största allvar går omkring som
Lucky Luke, så får man nog gissa att USA-hatten är här
för att stanna.
Det är 40-talisterna förståss. Dom förverkligar sina drömmar.
Det syns tydligt när man tänker på hur många gubbs som
köper motorcyklar. Det är drömmen som Marlon Brando
planterade i sin rolltolkning i "The Wild One". Filmhistoriens
första knutte, och säkert en figur som mången ung fyrtitalist
blev biomärkt utav 1953. Alla förtjusas ju av en rebell.
Och nu är det väl pang-pang-rullarnas huvudboningar
som börjat dölja de förargeliga flintar som misspryda varje
sann cowbuysarsjäl.
~
Kanhända är man knäpp, toleranta jag som ser en
stolthet i att ha en rot i den provocernade punken.
Jag, om någon, ska väl inte tycka bu och bä över sådana små
betingelser som vad folk väljer att bära på huvudet.
Men jag kan inte hjälpa det.
En cowboyhatt missklär en svensk skalle lika illa som
till-exempel engelska snutmössan Bobby, eller kanske en
turkisk FEZ.
Cowboy hattar trivs bäst där dom växer, i Texas.
Lämna tillbaks dom, och om man nödvändigtvis vill
ha en kossakoppling i sin mundering så har Lantmännen
jättesnygga kepsar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar