Lite Söndag

Såhär fint var det idag men tvärsom.

Men egntligen är sånthäringa minusgrader
mest fint väldigt flyktigt utomhus och mest fint
inomhus när man gluttar på det hela genom glas.

Jörgen Bröms är produktiv som en galning.
Orosordern utvecklas åt intressant håll och nät
steg blir ännu bättre än redan första.

Imorrn drar jag Kungsör och klipper hunden.
Och då menar jag inte en hårig fyrafoting.

tjock pausfågel

Ett dött band är dött och fött

http://www.myspace.com/orosordern

Va tusan!. ett projekt gick snett. Vi skulle göra
ett band som inte existerade. snurret av lögner blev
för mycket och för genomskinligt. nu är det "bara"
ett band.

Låtarna är byggda från några gamla visor jag skrev för
5 år sedan ungefär. Sedan har Jörgen Bröms gjort om
dom till hela låtar med skötit allt musikaliskt och sång!

En skiva

Här är ett skivomlag till ett depprockband.
Dom ska ge ut några gamla låtar från 80-talet.

Pausfågel!!

En video från Containerhund

Methodical Hatred - Lokalbuss i helvetet


Min andra rockvideo kan man säg! Direkt från projektet.
Methodical hatreds musik och sång, min filmning och text.

EBM EP 2009

Jag har fått uppdraget att illustrera den andra

Swedish Old school EBM EP också. Jag gjorde

den förra med. utmaningen var att vi skulle ha

med den bruna nyansen av anedningen att vinylen

hade den färgen. Jag var tveksam till en början men

nu tycker jag det blev snyggt. Om inte annat så blev

det annorlunda.

Omslaget kommer att screentryckas så kanske behövs

det någon förändring. Screen-tryck är handtryck och

även det passande i sammanhanget ( "old school" )

alltså old school musik på old school format med

old school omslagstryck . koooolare än så kan det int bli

Asta Kask

Dom hade skojsat till det lite, farbröder Kask! ha-ha.
Och till Köping kommer dom och då ska vi dit och tralla
med. Till Ögir 2/10!

Zombie

Johnny Rotten, eller i sammanhanget
John Lydon, har startat upp Public
Image Ltd igen!

Hurra!

B.e.w.a.r.e.

veckans pausfågel

En video

Present:
fick tre fina tröjor i breflådan av Cladam! snygga med
Underjord-loggan. Det tål att sägas igen. Får jag en t-shirt
av någon så är jag en kompis för alltid.

Sommarlov:
Skolavslutning blev en blöt tillställning kan tänkas i
Köpingskvarteren men mest var det blöta regn.
Det känns som jag har sommarlov också. knäppt!

Biltur:
Jag & Iris Saabade iväg till Kungsör på Lördagen o fika o
tittade på filmen och på bilderna som Rami tog i skuttefabriken.
En del var riktigt snygga och en del var shyssta på
ett dokumentäriskt sätt. Jag fick låna dom sen om det
behövs och jag funderar om inte jag tamefanken såg en
omslagsbild också där i den digitala högen.

Va?:
Sen påstod han, Rami at det var 20 år sedan jag slutade
i grundskolan o jag skrattade men i höst är det tydligen
något spektakel för det. Kan han verkligen ha rätt?

YouTube:
Veckans Musikvideo är Misfits och låten Scream. Videon är
regiserad av samma snubbe som gjort Night of the living dead!
George A Romero heter han. Zombietemat är därmed en
självklarhet i vedeon kan tänkas.
Misfits var styva i korken när dom gjorde låten o sa till
en annan snubbe som precis höll på att göra en hypad skräckrulle
då:
- Vi är tuffa Misfits och vi har gjort en soundtracklåt till din
film Scream. Får vi vara med?
- Nä svara han då, den gode Wes Craven

Kuriosa:
Jag har skrivit eftertexter till Containerhunden föresten och
där står det att jag är också är en regissör.

En video

äntligen har den gamla hunden fattat hur man
sätter ut en video i bloggen. Fantastisk låt
med Blue for two!

Recension Thåström

Thåström - Kärlek är för dom
Betyg 2 av 5

När thåström släpper nytt är jag genast där och köper mitt
exemplar och går hem och stendiggar även om jag nu är för
gammal för att hålla på sådär. Han var en viktigt figur för mig
i tonåren och då var Imperiet allt. Och det har inte helt
försvunnit. Han är lite magisk på nåt sätt. Inte minst förra
skivan Skebokvarn som blev Iris vaggvisa-skiva. Hon vet sen
thåström lilla rackarn.

Och nu har han alltså släppt uppföljaren till Skebokvarn. Och det
är en direkt fortsättning skulle jag vilja mena men musiken är
mycket mer avskalad än tidigare. Vilket inte vill säga lite. Det är
mest rytmer han sjunger sina sånger över och bara de minsta
beståndsdelar är med. Som en fläskig musikvägg fast precis
tvärsom :P Men jag tycker det är för nedtonat och när texterna
som rosselsjungs ibland är mer intetsägandes än vanligt blir låtarna
för tråkiga. Det finns några riktigt fina låtar som tex singeln
Kärlek är för dom men egentligen tycker jag det inte är mycket
att hurra för.

Recension av Container 90s nya Album

Betyg 3 af 5

Container 90 - World ChampionShit

Jag har följt Container 90s musikaliska utveckling och äventyr
med största intresse de senaste fem (?) åren. En anledning är
att ena duohalvan är bekanting från valptiden. Men främst har
intresset hållits vid liv pga duons enträgna hobbykneg att släppa
från sig D.I.Y skivor.Det är ju som bekant svårt att inte gilla och
inspireras av sådana konstbrinnande figurer.

Musiken är old school E.B.M och är för den oinvigde kanske bäst

beskriven i detta fall som smatter-rytmisk musik med vrålsång.
Eller kanske om man kan tänka sig hur det skulle låta om
Depeche Mode spelade tvåtaktspunk.

Nu har Containern gått och blivit signade av ett tyskt skivbolag
och precis släppt sitt första bolagsalbum. World ChampionShit.
Musiken på plattan är en rak fortsättning på det man fann på
föregångaren. Upp-tempo RÅ plip-plop. Jag tycker dock att
denna är mer varierad än deras förra skiva Scandinavian Masters.

Och det uppskattar jag för ibland kan sådanhäringa musik bli lite
enformig när man lyssnar på fulllängdare. Det är väl kanske så
att det ska till en liten trans-beat i musiken som görs sig bra på
konserter men jag kan tycka det blir lit enformigt på skiva.

Därför är det så bra att denna skiva har många ruggigt bra dängor.
Två favoriter är Richard is a Racist och Dogwalk, som även går att
lyssna på C90´s myspace-sida.

Den allra bästa låten är ”We dont give a fuck” som är helt perfekt
i sitt arrangemang med beat-växlingar och neråt-sjung. När
Container 90 får sin stora fläskiga hit så tror jag det är denna låt
det kommer handlar om.

En annan låt som jag verkligen gillar är Beccy is a stomper som
har lite England-77-punk någonstans i låtens skelett. Det är snyggt
att sådant lyser igenom ibland.

Avslutningsvis bara:
En skitbra skiva. Säkert betyg 5 för EBM men solklar 3:a för
gammelpunkers

Musik: Metallica - den nya skivan

Metallica - Death Magnetic
Betyg: 2 af 5

Metallicas nya skiva är förståss skitbra men jag
vill inte att ett till band går tillbaks till rötterna.
Spexiellt inte den toksuperstörsta metalorkestern.

Death Magnetic är förhållande vis raka låtar med
smattrande hits av lättillgänglighet. Ulrich trummar
så att man häpnar. Precis som då!

Vore jag en fantast så skulle jag vara lycklig som
en idiot och vore det andra än Metallica så skulle det
nog vara ett av årets röjigaste skivor.

Men jag vill att Metallica gör stora svåra album.

Recension Babinskis Tecken

Recension: Babinskis Tecken Demo
Rättskaffens svensk trallpunk


Betyg 3 af 5

På Charta 77 kvälla fick jag mig en cd av trallpunkarna
Babinskis Tecken. Det var en demoinnehållande 4 låtar
och namnet den bar var/är Rättskaffens svensk trallpunk.

Och till-o-börja med så kan väl konstateras att det var
ett riktigt bra namn, eftersom det var just det som
skivan handlade om sa min musikspelare.

Bandet består av Andreas Mallsten, Dan Sundström, och
Marcus Häll men tycks ha haft en litet intensivt medlemsbyte
innan den färdiga demon fanns till handa. Bland personerna
som figurerat märks Mart Hällgren som e Den lyckliga Kompisen, ju.

Sen när man spottat honom i infotexten blir det kanske lite orättvist
betraktande av bandets musik. Man söker kanske inte men märker
Marts stil i låtarna. Kanske skulle jag inte göra det om jag inte
visste? Vem vet?
Nu är det som det är och därför så blir det så att man tycker
att det låter DLK/Egon både härna och därna på demosen.
Vilket ska ses som ett stort plus för det går ju inte av för hackor
att ha den känslan när man trall.

Jag gillar första låten Livet på landet som är rak och drivig
punkrock i tvåtakt och lite fråga & körsvar i refrängen. Toppbetyg.

Och sedan blir det ännu bätter på låt nr 2, När vänner spelar punk,
med sång som har lite älskvärd trallpunkhumor i texten. Jag vill
gärna spela punk med er! Dunka dunka dunka.

Sedan blir det plötsligt ointressant de sista två låtarna. Måvara att
fjärde låten är ”live från replokalen”, för det är ju inte intressant att
höra egentligen. Det känns lite utfyllnad.

Så slutbetyget blir tre. Enligt matematiken 2 topp och 2 mindre toppen.

Förövrigt blev konstnären i mig förälskad i den fina foten i loggan.

Charta 77 fyllde 25

Jobbarkompis Micke ylar i The Past och sedan
en bild på Karl Alfred i Asta Kask

Pasted från Arboga (?) var knasigt bra. Och denna bilden blev
också tuff ju.

Asta Kask

Ann-Charlotte

Charta 77 fyllde 25 och hade fest på Ögir.
Vi hojade ner för att avnjuta spekatklet. Det blev
En finfin avslutning på sommaren för min del.
Alltså: nu är det höst.

Mycket folk och lagom med regn. Det tyckte
Int Johan Johansson som stod i hällregn och plinka
För tomt golv. Men fö di andra var det shysst
Med både sol och folk.

Det var najs att glida runt med en pilsner i
Handen och många i magen. Främst för banden
Var så många som stod mig nära i själen.

Dia Psalma, Asta Kask, The Past och Charta själva
också. De som fyllde år körde & lyckades glöda fint.
Man blir väl lokalpatriot men jag tycker nog att
25 åringarna har en fin punkkvalité i sin musik.
Det är inte konstigt att nya horder trubbelungar
Hela tiden hittar till Charta. Han är bra med texterna
Den däringa Per.

Och ann-Cha sa också det att han faktiskt är en jävel
Till att bända bas-strängar också i skuggan av att vara
Granberg

Annars var en stor behållning att få se Past igen.
Tvåtaktarna och jobbarkompis som inte rör sig
Tokfort på jobbet gör det i vartfall bakom yxan.
Där blev det po-go-dans till o med.

Asta Kask spelade tokigt eller fiffigt tidigt på dagen.
Klockan var 15.00 och det var väl inte hel fart på
Folket då. Men det var nog lagt där för att det skulle
Komma lite typer då också. Dom spelade som brukligt.
Proffsigt med lite mossiga vitsar i mellansnacket. Kul.

Mest drag var det på Dia Psalma men dom knyckte
också den bästa speltiden. Bredvid den nedgående
sen-sommar-solen blir alla fulla & glada och sen
minna hela folkhavet en massa Elsa, Gryningstid och
så. Dom spelade vi skrålade.

Bäst nr 1: Publiken sjunger Ja må du leva för Charta
när strömmen gått
Bäst nr 2: Jag får nos på ett ritjobb från något av banden.
Kommer inte ihåg vilket bara
Bäst nr 3. Jag byter en diktbok mot en demo av trallisarna
Babinskis Tecken. Se recension snart.
Bäst nr 4. Tre till diktböcker också väck.

Jag tycker nåt om Sällskapet

Sällskapet
Betyg 1 af 5

Thåström Ossler Hellberg heter herrarna i
Det inte så mystiska Sällskapet.

Men musiken som klingar runt i den skivan som
Bär samma namn är mystiskt stämningskapande.

Det är eget men nostalgiskt bekant. Musik som
Skapar falska minnen från en Berlinsk dekadans och
Fattiga hamnkvarter i Warszawa.

Jag är Thåströmsfantast och trodde nog att
allt han rör vid blir om inte guld, så i vartfall
jävligt bra musik.

Men detta är inget som lockar mig att lyssna på.

Det är tråkigt och när jag läser att det tog åratal att
Sätta ihop de tio låtarna som finns på skivan som
Förvandlas nästan oviljan till förakt.

Fint men inte imponerande.

En sådan skiva som man måste lära sig gilla.

Blah!

Jag tycker nåt om Offsprings skiva

The Offspring finns fortfarande och gör lite skivor
då & då. Nu har dom gjort en igen och jag, eller frugan,
laddade ner den och pröjsade enligt framtidens sätt att
inhandla sin musik.

The Offspring - Rise and fall, Rage and Grace
Betyg 2 af 5

Det var en annorlunda upplevelse som jag nog inte
gillar. Det är ju skönt att slippa hålla på att skriva ut
sina egna bookleets och cd´s. Fördelarna är förstås att
man kan sitta hemma och bara klicka hem musik.

Old style för mig.

Plattan är i ordens rätta bemärkelse halvbra.

Några låtar är riktigt riktigt bra för en pop-punkare som
Jag själv. Och det imponerar faktiskt att slentrianriffen
Och Offsprings gamla lite trötta stil går att få att blixtra
som Den gör på låtar som Hammerhead och A lot like me.

Snacket är att det är en liten dystrare och vuxnare
Skiva. Men jag vet inte. Det finns förvisso inget

pretty fly for a white guy ah-ha-ahha-ha, men int
är det så vuxet. Siktet är inställt lika mycket på Mtv som
sedvanlig trubbelfunderande kids.

Och det tråkiga med skivan är att det skulle vara en
Riktigt bra skiva om dom bara skalade bort hälften
Av låtarna. För de dåliga låtarna är rent ut sagt sorgligt
dåliga! Dom tycks fyllt på med skräp för att få ihop ett
helt album. Sorgligt.

Nä. Det var nog inte så bra det härna!

Lyssna själv på deras hemsida vetja!

Civil Olydnad - Europas Undergång

Betyg 2 af 5

Civil Olydnad nya skiva är tajt spelad Asta Kask. Dom spelar
argare och snabbare än sina uppenbara influenser. Jag gillar

låtarna men det är inte särskilt orginellt och eget.

Låtarna kan kännas lite långa ibland. När man manglar ska
det vara korta stycken. På Europas Undergång blir det för

långt tror jag av den anledningen att det är för hårt lanserade

politiska ställningstaganden som ska ut. Det är så mycket
Civil Olydnad vill passa på att skrika om. Resultatet blir

uddlösa låtar som nätan går på tomgång om än i 130 km/h.

Gillar man Asta så gillar man det här.

Snygg produkt och omslaget också.