åkte Saab hit & dit och befanns sig plötseligen
i närhet av den sommarstuga som fru Hund gluttat
på. Vi automobiliserade oss till stugans närhet och
fann att den var allt som vi önskat från ett dyligt boende.
Själv drabbades jag av den klisheédrömmen som alla
Med skrivintresse bär. Jag såg mig själv sitta och knappa
Fram den stora romanen på svart skriftmaskin, medans
kärestan och iris grejade i trädgården. Det var sommar,
varmt o på kvällens skulle vi grilla något.
Vi åkte därifrån med en dröm i våra hjärtan.
Men telefonluren sa att det var förseeeent.
”….Med några timmar” la försäljaren till så att det
verkligen skulle svida i såret.
Och det sved.
Man lever ett ganska inrutat liv och därför är det
av högsta vikt att de få tillfällen av galen spontanitet
belönas.
Men vi får glutta vidare.
Måndag.
Omlagsmålningen blev okej sa författarinnan och
nästa gång den syns så kommer den pryda en bok
Som heter Tjuta med Vargar. Författarinnan heter
Marianne Wikblad och romantemat är mobbing.
Det är så skoj att få göra bilder till King Ink.
Dom gillar mig & jag tillbaks.
Nästa gång som jag ses i deras böcker är bara
om några dagar när det kommer en bok som heter
Miss Lyckad. Den är extra spexiell eftersom det är
den första bok som jag också illustrerat invändigt.
Totalt blir det sexton bilder som är med (om int
någon blivit struken förståss) Det ska bli kul att
se hur bilderna funkar ihop med hennes texter i
hela boken.
Köp bok härna
http://www.kingink.se/bokshop/misslyckad/
~
Chefen verkar int prata med mig, eller annars e
det något som jag blott inbillar mig. Men misstänks
att signaler har nått honom att en råtta lämnar skeppet.
Ha-ha
~
Måndagkväll var skitfin, men Iris har varit lite
Tjurig. Kanske e det krassel på gång där. Jag är
Tjurig och hostig och Ann-Cha med, men hon mest
för att sommartorpet sprängdes.
Men vi var till Ögir och skaffade biljetter till
Den stora punkfestivalen i sommar. Charta, Dia Pslama,
Asta Kask och De lyckliga Kompisarna är affishnamnen.
Sen blir det välans småband.
Det blir skitkul.
2 kommentarer:
ja, vad är det egentligen med den här drömmen om den där stugan... jag blir som inte av med den tanken... och det där stora fönstret ut mot sjön där jag kommer att sitta och skriva... är detta något alla poeter och författare drabbas av?
ha-ha. visst e det konstigt. antagligen är det en tanke på att bristen på saker att göra, ska tvinga fantisatorn att gå upp i högvarv.
Skicka en kommentar