Jag börjar märka en ökad ilska för att landet Kina har
fått äran att stå värd för sommarens olympiska spel.
Kina hatas väldigt av allmogen, enligt media, för att det
är ett land som håller sig med politiska fångar samt även
på de mest bedrövliga sätt bryter mot allenhanda mänskliga
rättigheter. Inte minst hur de styrande är taskiga mot Tibet.
Jag gillar att folk gapar bojkott när de är upprörda över
ditten och datten. Jag gillar civilkurage och jag gillar den
väldigt sällsynta nä-nu-jävlar-mentaliteten.
Men va fan.
Kina är ett land som försöker ändra på sig. Det är
liksom inte gjort i en handvändning. Det finns bara
en väg att gå till förbättring och då är det att köra
på det gamla beprövade att skapa kaos först och sen
ordning.
Visst är det lätt att sitta här för mig och tycka hur världen
ska styras. Men hela bojkott-snacket är ett sjukt luftslott.
Vill man bojkotta Kina kan man slänga ut alla made-in-China
grejer man äger istället och int skaffa nya. Bojkottning av
OS är liksom ett anti mot det kinesiska folket att inte få ha
en trevlig och stärkande fest efter alla år av förtryck. Varför
vill man missunna det stackars folket det?
Det är bara en töntig hobby att säga Bojkotta Kina.
I praktiken är en bojkott mot OS en bojkott mot
idrottstävlingar också.
2 kommentarer:
Håller fullständigt med dig!
Det är inte så enkelt att lära gamla hundar att sitta.
Lite som med kriget i Irak.
Även om tanken kanske var god att få bort diktaturen, så vet vi alla vilket kaos det är där nu.
Vi kan ju föreställa oss själva om vi i demokratiska Sverige plötsligt skulle tvingas leva i en diktatur. Omställning och invanda mönster tar tid att bryta. Så är det bara. Det ligger betydligt mer arbete bakom än att bara göra sig av med en ledare, eller att bojkotta något. Om det ens är lösningen på problemet.
tackar för medhållandet :)
Skicka en kommentar