söndag 9 november 2008

På Fars dag


Min pappa heter Staffan. Han är en medelålders man som
jobbar på samma fabrik som mig och som antagligen hoppas
på att få ett erbjudande att gå tidigare nu när det är kris.

När jag valp var pappa antagligen en idol. Jag minns inte.
Men jag vet att sedan jag nåt vuxen ålder har han återtagit
mycket av den platsen igen. Många av mina goda egenskaper
tror jag är sprungna ur min pappa. Inte minst det tålmodiga
lugnet och förmågan att hantera det svåra med lättsamt sinne.

Han är en rolig figur men ganska tyst. Han är en man som
bemöter sin omgivning så som han själv vill bli bemött.
Inte heller är han bedömmande av folk omkring sig. Lyssnar
ej på skitsnack och går heller inte runt med sånt.
Om jag skulle beskriva honom med ett ord som karaktiserar
honom så skulle det bli rättskaffens.

Som pappa var han väldigt leklig och delade många av mina
intressen på ljupt allvar. tex serietidningar och filmglutteri.
Och det är nog också så jag kan känna att han är nu också
även om han inte har full koll på mitt pyssel. Han är ett
tyst stöd man har någonstans i ryggen och jag det känns
bra att han finns där.

En perfekt farfar också förståss.
När jag nu är pappa själv så kan jag ofta finna råd i tanken på
hur min pappa skulle ha gjort i olika situationer. Han är toppen
Betyg 5 af 5 och om jag gör blott hälften så bra som han gjort
så kommer Iris bli en toppenfostrad rackare!

All kärlek pappa!

Mamma e också bra

Inga kommentarer: