Söndagsblues

Det har varit en lugn helg. Ann-Chas onda rygg

ställde in en träff vi hade med andra adoptivpäron.

Så vi har gjort egentligen ingenting i dagar två och

det har varit skönt.

Iris blir väääldigt energifull på tex mataffärer efter

dagisdagen. Man tycker att det borde vara tvärtom
men det är inte så. Antagligen är hon inte helt avslappnad

på dagis ännu och sen när hon är med oss så släpper
spärrarna.

Det har märkts också denna helgen hur mycket hon

uppskattar att bara vara hemma, glo lite på Emil

i Lönneberga och bara slappa. Pappas flicka det!

Jag har varit flitigt på rit-fronten i vartfall. Igen

ett exempl från c90.

Iris språk är ju en aldrig sinande källa av kul saker.

Häromsistens var vi ute och promenixade när ett

par sport-power-walkare gick om oss. Damen hade

glänsiga, lite för tajta sportbraller som inte gjorde

hennes ända rättvisa. Då säger Iris som är så frågvis

- Vem är det som går med rumpan?

Ha-ha