Ned & sen upp igen

Ett surt äpple låg i brevlådan när jag vaknade. If Metall

tycker att sponsring av min diktsamling är en sådan grej

som dom ska lägga sina slantars på.

Det var kanske väntat men någonstans hade jag ändå

hoppats på att få det därna kulturella stödet så att hela

spektaklet blev ännu större. För jag blev lite sur.

När tjura för Watson så meddelade han att det var gansk

vanligt med nederlag i stipendium och bidragskvarteren.

Dom hade lyckats samla ihop närmare 50 stycken!

Min käresta, lilla Ann-Charlotte gulplutt har en trasig
rygg men ändå är hon glad och snell. i det perspektivet
skämms man ju nästan.

Så jag snöt mig och tänkte på allt positivt som händer.

Jag har haft migränhuvudvärk i två dagar. Den är borta
med att jag vaknade idag.

Alex kom och lekte med Iris idag efter dagis-mat-rallyt

och då gillade jag att dom har så kul när dom lever rövare

i lägenheten.

Jag har en massa rita-grejer som ligger och väntar på mig.
Exemplerna ovan är från c90-bookletten. Men jag kör dubbelt

med Michelles engelska barnboksversion oxå

& Runt hörnet ligger faktiskt min andra diktbok och väntar.